Påsk

Påsken blev inte riktigt som jag tänkt sig, men så är väl livet, fullt av överraskningar. 

Ibland av godo och ibland av ondo.

Det började på måndag att jag såg en brungulfläck och visste inte om det kom från Emma eller Izzie. På tisdag morgon såg jag flera fläckar och visste då att det kom från Izzie då det var från hennes liggplatser. Ringde veterinären och fick komma på eftermiddagen. Under dagen skulle hon ha löpskydd med trosskydd. Efter en ordentlig undersökning var det solklart Livmoderinflamation och nu var frågan hur vi skulle göra. Ett försök med behandling med oviss utgång eller operation. Det var tisdag eftermiddag och kommande påsk med flera dagar stängda motttagningar, en mottagning öppet mellan 9:00-13:00. Som de flesta vet så brukar de inte tajma in rätt tid när man behöver akut hjälp. Själv skulle jag till Göteborg på torsdag och lämna hundar hemma med Husse.

Bestämde mig för operation dagen efter på onsdag vilket var rätt beslut. För det första hade det blivit mycket värre från tisdag eftermiddag till onsdag morgon, snabbt förlopp.

Det var så pass utspritt att det inte hade gått med behandling så det kändes skönt att jag tog rätt beslut.

Lillgumman har hunnit med två operationer på loppet av två månader. Hon opererade i februari analsäckarna vilket i sig var en lätt operation. Hon är inte den lättaste att söva tydligen då hon gärna slår upp sin bruna och tycks tycka att nu är det nog. Som vet sa, att söva Izzie är som att söva en pittbull, så det gäller att vara effektiv under operation. 

Nu hoppas jag Izzie har fyllt sin sjukkvot för ett tag framåt. Förra året ormbett i år två operationer!

Tur i oturen är att vi har träningsuppehåll i april gällande agility men lite snopet att vi inte kom iväg på utställning. Utställning var tänkt veckan efter påsk den 15 april men se något av den varan blir det nu inte. Gråter inte över den saken då det mest skulle vara på skoj att pröva på den grejen. Valpkull på Izzie var inte heller något jag tänkt mig.

Hemkommen efter operation.

På kvällskvisten fick lilla fröken ligga i soffan med täcke och mys så gott det gick.

Så synd om mig

 

Såret  ser fint ut hittills men fröken hann inte bryta skendräktigheten då djuvren fylldes med mjölk. Bara hoppas att det inte blir mjölkstockning också som plåster på såret

Jag hatar denna tratt
Kan bara säga att lillgumman är väldigt duktig, lugn och mycket tålig, ett riktigt "Finsk Sisu" över henne. 


Nu längtar vi bara på att allt ska läka ut och att våren ska anlända på riktigt med allt vad det innebär.