Efter mörker kommer ljus

Känns som det är dags att vända blad och se framåt efter allt som hänt de senaste tiden. Att min mamma gick bort och dagarna efter hamnar min pappa på sjukhuset efter att han tappade känseln i sina ben. Pappa har skelettcancer och när han försökte lyfta upp min mamma när hon dog akut så kraschade hans femte ryggkota. Då hans skelett är väldigt skört, som glas, så höll inte den kotan. Han kommer förhoppningsvis att komma något så när på fötter med hjälp av rullator. Att promenera och cykla som tidigare är inte att tänka på längre. Min stora önskan är att han får komma hem och bo så länge det nu går. En gubbe som har varit extremt aktiv med det mesta i 85 år på onsdag, fram till för två veckor sedan.

Varit på många långa höstpromenader den sista tiden och det naturen har att erbjuda är verkligen balsam för själen. Och att inte förglömma mina fyrbenta kompisar som drar ut mig på alla mina promenader.

Till er icke hundägare och hundägare som besöker mitt hem och stör sig
på mina hundar..1 Dom bor här, det gör inte du! 2 Kom inte in om du är
rädd för hår & blöta pussar. 3 Jag älskar mina hundar mer än jag
älskar de flesta människor! 4 För dig är hunden ett djur men för mig
dessutom en del av familjen... Dem är håriga, pratar på hund...vis, är i
vägen OCH jag bara ÄLSKAR det ♥

Lilla Divan Emma som inte gör många knop att komma vare sig det gäller mat eller att gå ut på morgonkulan.